Kortfakta om studiestödet
Innehåll
- Studiemedel
- Antal studerande med studiemedel i Sverige 2022 - länsvis
- Studiemedel för studier utomlands
- Antal studerande i olika länder läsåret 2021/2022
- Studiemedelsbelopp från 1965 och framåt
- Studiestöd till ungdomar på gymnasienivå
- Studiebidrag och skolk/ogiltig frånvaro
- Lånebenägenhet
- Rapporter om de studerandes situation
- Återbetalning av studielån
- CSN:s arbete med utlandsbosatta låntagare
- Ränta på studielånen
Studiemedel
Studiemedlet ska göra det möjligt att studera, oavsett ekonomisk eller social bakgrund. Det ska bidra till ett högt deltagande i utbildning, utjämna ekonomiska skillnader och ge en god effekt på samhällsekonomin.
Studiemedel består av lån och bidrag. Det ska täcka levnadsomkostnaderna under studietiden. Du får studiemedel veckovis och det varierar mellan 50, 75 och 100 procent per vecka beroende på studiernas omfattning.
Under 2022 fick 550 518 personer studiemedel. Det är färre än året innan, vilket troligen till största delen förklaras av att pandemins effekter klingade av under 2022. Under 2022 betalades CSN ut 38,6 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 24,6 miljarder lån och 14 miljarder bidrag.
Antal studerande med studiemedel
Antal studerande med studiemedel i Sverige 2022 - länsvis
Det är flest studerande med studiemedel i områden med många invånare. Där finns även de stora lärosätena.
Klicka på kartan nedan så ser du hur många personer som har studiemedel i respektive län.
Studiemedel för studier utomlands
Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd för studier utomlands. En studerande kan få bidrag och lån för levnadsomkostnader, undervisningsavgifter, resor och försäkringar.
Under 2022 fick 25 900 personer studiemedel för studier utomlands. Antalet ökade under året, efter en kraftig nedgång under covid-19-pandemin.
Antal studerande med studiemedel i utlandet 2013-2022
Antal studerande i olika länder läsåret 2021/2022
Det är flest studerande med studiemedel utomlands i Storbritannien och USA. I övrigt är Europa mest populärt. Många studerar läkar- och tandläkarutbildningar utomlands med svenskt studiemedel.
Om du klickar på kartan nedan så ser du hur många som studerar i respektive land med svenska studiemedel.
Hur bestäms nivån för studiemedlen?
Nivån i studiemedlen kan ändras på två sätt:
- Genom upp- eller nedräkning i förhållande till det så kallade prisbasbeloppet. Det görs den 1 januari varje år.
- Genom ändringar via politiska beslut.
Studiemedel - Belopp 2023
Studiemedel beräknas per vecka. Månadsbeloppet är här uträknat genom att veckobeloppet multipliceras med 4 1/3.
Studiemedelsbelopp från 1965 och framåt
Se studiemedelsbeloppen från 1965 och fram till nu.
Studiestöd till ungdomar på gymnasienivå
Studiestöd till ungdomar som studerar på gymnasienivå kallas i de flesta fall för studiehjälp. Den klart vanligaste formen av studiehjälp är studiebidraget, som är ett generellt stöd för gymnasiestuderande mellan 16 och 20 år. CSN har även hand om studiehjälpen på gymnasiet. Det består av studiebidraget, extra tillägg och inackorderingstillägg.
Antalet personer med studiehjälp ökade under 2022. Ökningen beror på att ungdomskullarna som studerar på gymnasiet blivit större. CSN gör bedömningen att antalet personer med studiehjälp kommer att öka även de närmaste åren.
Antal studerande med studiehjälp 2013-2022
Studiebidraget är på 1 250 kronor i månaden. Det betalas vanligtvis ut för fyra månader på hösten (september-december) och sex månader på våren (januari-juni).
Studiebidrag betalas ut från och med kvartalet efter att eleven fyllt 16 år. Det betalas ut till föräldrarna. Från och med 18 års ålder betalas studiebidraget ut till eleven själv.
Beloppsutveckling för studiebidraget på gymnasiet (årtalen som anges är då beloppet höjts, i kronor)
Studiebidrag och skolk/ogiltig frånvaro
CSN:s hanterar även gymnasieskolornas rapporter om så kallad ogiltig frånvaro, i vanligt tal kallat skolk. För att få studiehjälp av CSN ska eleven studera på heltid. Den elev som skolkar och inte studerar på heltid har inte rätt att få studiehjälp. Detta regleras i studiestödslagen.
Vad räknas som skolk?
Om den studerande har ogiltig frånvaro som uppgår till fyra timmar eller mer under en månad, ska skolan rapportera det som skolk till CSN. Frånvaron ska ske vid upprepade tillfällen. All ogiltig frånvaro räknas som skolk.
I vissa fall kan det finnas särskilda anledningar till den ogiltiga frånvaron, till exempel mobbning. Då kan skolan bedöma att frånvaron inte ska rapporteras till CSN. Sjukdom betraktas inte som ogiltig frånvaro.
Hur ser den historiska utvecklingen ut?
Det kan finnas flera orsaker till varför en elev skolkar. Skolverket har undersökt orsakerna och kommit fram till att den sociala situationen utanför skolan är en viktig orsak. Även stress och höga prestationskrav är viktiga faktorer, enligt Skolverket.
Läsåret 2021/2022 ökade andelen indragna studiemedel till följd av ogiltig frånvaro. Därmed bröts den tidigare nedgång som troligen hängde samman med distansundervisningen under covid-19-pandemin.
Hur många skolkar på gymnasiet?
Under läsåret 2021/2022 fick 27 800 elever sin studiehjälp indragen på grund av skolk. De utgjorde 7,9 procent av de gymnasieelever som fick studiehjälp under läsåret.
Lånebenägenhet
Med lånebenägenhet menas andelen studerande med studiemedel som utöver studiebidrag även tar lån. Lånebenägenheten minskade kontinuerligt efter studiestödsreformen 2001 då det nya annuitetslånet infördes. Sedan år 2012 har lånebenägenheten ökat igen.
Under 2022 tog 74,3 procent av studiemedelstagarna lån. Lånebenägenheten har ökat med 1,2 procentenheter sedan 2021 och med drygt sju procentenheter sedan 2011, när den var som lägst. Under 2022 tog 72 procent av kvinnorna lån, att jämföra med 77 procent av männen.
Under samma period har det skett förändringar i åldersstrukturen bland studiemedelstagarna. Andelen studerande yngre än 25 år, vilka mer sällan tar lån, har minskat samtidigt som andelen i åldern 25–34 år, som oftare tar lån, har ökat.
Lånebenägenhet samtliga studiemedelstagare 2013–2022, andel i procent
Rapporter om de studerandes situation
Sedan 2007 har CSN återkommande gjort enkätundersökningar med fokus på de studerandes egna upplevelser av sin ekonomiska och sociala situation. Nedan hittar du ett urval av våra rapporter. Du hittar alla här.
Yrkeshögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2022
Studerande på yrkeshögskola lyckas ofta med sina studier och har en ljus bild av framtiden. Däremot har de svårt att få studiemedlen att räcka till, eftersom de i genomsnitt är äldre och därmed ofta har höga boendekostnader och ekonomiskt ansvar för barn. Långa praktikperioder kan också göra det svårt att arbeta parallellt med studierna.
Läs rapporten Yrkeshögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2022.
Komvux- och folkhögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2021
Rapporten redogör för den ekonomiska och sociala situationen bland komvux- och folkhögskolestuderande. Den visar på en försämrad studiesituation under covid-19-pandemin.
Läs rapporten Komvux- och folkhögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2021.
Högskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2020
Den här rapporten visar bland annat att 71 procent av de högskolestuderande med studiemedel upplevde den ekonomiska situationen som ganska bra, bra eller mycket bra. Av dem som studerade med både bidrag och lån var det 37 procent som bedömde att studiemedlen täckte samtliga deras levnadsomkostnader. Andelen av studiemedelstagarna som angav att de arbetade vid sidan av studierna var 48 procent
Läs rapporten Högskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2020.
Högskolestuderandes inkomster och utgifter 2020
Rapporten beskriver vilka inkomster och utgifter högskolestuderande med studiemedel har. Den undersöker också om högskolestuderande har inkomster som täcker deras utgifter, samt om det finns skillnader mellan olika grupper av studerande.
Läs rapporten Högskolestuderandes inkomster och utgifter 2020.
Återbetalning av studielån
Det är CSN:s uppgift att se till studielån betalas tillbaka. Den 31 december 2022 hade 1 730 298 personer en studieskuld hos CSN, vilket är rekordmånga.
Antal personer med studielån
Den totala fordran för studielånen var 263 miljarder kronor i slutet av 2022. Fordran ökade med 10,3 miljarder kronor under 2022. Den främsta orsaken till att fordran ökar är att utbetalningarna av lån är större än inbetalningarna.
Total skuld studielån 2013-2022, i miljarder kronor
På ett allmänt plan ökar skuldsättningen bland personer som har en studieskuld hos CSN. En bidragande orsak är att lånedelen i studiemedlet höjts sett under ett antal år tillbaka. Den genomsnittliga skulden för alla låntagare är 152 000 kronor.
Genomsnittliga skulder, alla låntagare (kronor)
Totalt för alla lånetyper så ligger den genomsnittliga avbetalningen per år, det så kallade årsbeloppet, på omkring 10 000 kronor. För låntagare med annuitetslån är det vanligast med ett årsbelopp på 7 000 – 8 000 kronor.
För kvinnor ligger årsbeloppet i genomsnitt något högre än för män, eftersom lånets och årsbeloppets storlek i hög grad beror på under hur lång tid man studerat med studielån
Inbetalningar 2022
Återbetalningsgraden, det vill säga hur mycket av studieskulden som årligen faktiskt betalas tillbaka, i jämförelse med hur mycket som ska betalas, är rekordhög. De senaste två åren har återbetalningsgraden legat på 92,6 procent. Låntagare i Sverige står för 94,4 procent och låntagare utomlands för 80,9 procent (2022).
Det totala inbetalda beloppet under 2022 ökade till knappt 14 miljarder kronor.
God kommunikation och bra bemötande beskrivs som två framgångsfaktorer för att återbetalningsgraden ökat. Bland annat får de som ska börja betala på sin studieskuld information i förväg och kan välja betal- och meddelandesätt. CSN underlättar även för låntagarna som är bosatta utomlands att betala av på sina studielån. CSN ser det som en av de viktigaste uppgifterna att få in betalningarna på studielånen – för att garantera ett generöst studiestöd även i framtiden.
CSN:s arbete med utlandsbosatta låntagare
Vid ingången av 2023 var 65 100 personer återbetalningsskyldiga för svenska studielån och bosatta utomlands. Det motsvarar drygt 4 procent av alla återbetalningsskyldiga låntagare. Dessutom saknar CSN adress till 20 800 av de återbetalningsskyldiga låntagarna. CSN bedömer att de flesta av dessa är bosatta utomlands.
Totalt är de återbetalningsskyldiga låntagarna som är bosatta utomlands skyldiga svenska staten 13,9 miljarder kronor. De återbetalningsskyldiga som CSN saknar adress till är skyldiga 2,3 miljarder kronor.
Av de återbetalningsskyldiga låntagarna bosatta utomlands är cirka 12 procent så kallade dåliga betalare. CSN definierar en dålig betalare som en person som inte betalat något till CSN på tre år, eller som betalat mindre än 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka under en femårsperiod.
Motsvarande siffra i Sverige är 2 procent. De dåliga betalarna som bor utomlands är 7 900 till antalet och är skyldiga CSN cirka 2,1 miljarder kronor totalt.
Antal återbetalningsskyldiga låntagare fördelat på bosättning
Antal personer | Skuld miljarder kr | Andel dåliga betalare % | |
|---|---|---|---|
Sverige | 1 380 690 | 202,7 | 2,1 |
Utomlands | 65 064 | 13,9 | 12,2 |
Okänd bosättning | 20 833 | 2,3 | 56,9 |
Totalt | 1 466 587 | 218,9 | 3,3 |
I USA finns drygt 9 600 återbetalningsskyldiga låntagare. Av dem är cirka 1 900 personer dåliga betalare. Det motsvarar en andel av 20 procent. De dåliga betalarna i USA har en total skuld till CSN på över 800 miljoner kronor.
Vad gör CSN?
CSN har på senare år ökat tempot för att få in mer pengar från låntagarna som är bosatta utomlands. I dag bedrivs kravåtgärder i ett 140-tal länder, i stort sett överallt där det finns låntagare med svenska studielån. CSN lägger ner mest arbete i de länder där det finns många låntagare. I Storbritannien finns cirka 10 500 återbetalningsskyldiga låntagare. Därefter följer Norge med drygt 9 900 låntagare och sedan USA med drygt 9 600 låntagare.
CSN har på senare år anställt fler medarbetare för att hantera krav och leta adresser. CSN gör även betydligt fler utredningar om uppsägningar av hela studielånet till direkt betalning än tidigare, vilket gör att mer pengar kommer in i form av studielån. Utöver personliga kontakter med låntagarna tar CSN även hjälp av inkassoföretag med adressökning, delgivning och går till domstol nu betydligt oftare än tidigare.
En effekt av arbetet är att andelen inbetalt belopp från de utomlandsbosatta låntagarna ökar för varje går. Men fortfarande är andelen som gör inbetalningar och bor utomlands lägre än de som bor i Sverige.
Hur går CSN:s arbete till rent praktiskt bland låntagare bosatta utomlands?
I det första steget skickar CSN ett brev med inbetalningskort till den adress som myndigheten fått av folkbokföringen eller till den adress som låntagaren anmält. Om låntagaren inte betalar, skickar CSN brev med påminnelseavgifter. Efter två påminnelser skickar CSN ett kravbrev till låntagaren. Om personen ändå inte betalar, lämnas ärendet över till inkassoföretag och deras ombud runt om i världen. Inkassoföretaget eller CSN försöker då att driva in pengarna bland annat genom delgivning och rättsliga åtgärder. I sista skedet väljer CSN att gå till domstol – vilket myndigheten gör i flera olika länder.
Ränta på studielånen
Räntan på studielån bestäms av regeringen, och beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de senaste tre åren. Det görs för att den som har studielån inte ska drabbas av så stora förändringar i tider av ränteuppgång. Räntan på studielån 2023 är 0,59 procent. Från och med i år är räntenivån justerad för att täcka statens kreditförluster och består av en basränta på 0,14 % och ett påslag på 0,45 %.
Räntan på studielånet är redan från början reducerad med 30 procent. Anledningen till det är att personer med studielån ska slippa proceduren att göra avdrag i deklarationen och sedan vänta två år på att få tillbaka pengarna. Personer med studielån betalar alltså in en lägre ränta från början, i stället för att i efterhand få tillbaka pengar på skatten
Ränteutveckling
Uppdaterad: 2023-02-21